Press release

(English below)

Gefle Dagblad, 28e augusti 2025 

Melina bytte karriär mitt i livet för att följa sin passion

Jag sitter med Melina i hennes ateljé i Gävle. 
Ateljén ligger i anslutning till deras bostad och är en ombyggd del av huset. Den är ljus med stora fönster mot trädgården och väggarna är besmyckade med vacker konst. Atmosfären i hennes ateljé är trivsamt bohemisk. Vi sitter i varsin fåtölj med varsin kopp kaffe. Jag har utsikt över rummet som rymmer flera olika arbetsstationer. Hon har en stor arbetsplats i vinkel i ett av hörnen i det stora rummet, och på väggarna ovanför arbetsbänkarna är hylla efter hylla med färger och olika medium. Mitt i rummet finns ett stort bord där färgfläckarna på bordytan vittnar om kreativitet. En vägg i ateljén är täckt av bokhyllor som rymmer hennes lager av stämplar, stenciler, papper och annat som hon säljer, här eller i sin on-linebutik. Allt som säljs i ateljén eller on-line är skapat eller designat av henne själv.

I ett hörn av ateljen finns en trevlig och skön sittgrupp där vi nu sitter och småpratar över vårt kaffe. En grårandig katt ligger och sover i fåtöljen mellan oss, en svart katt ligger på fönsterbrädan och tittar ut på fåglarna i träden mot framsidan och hunden Silas ligger på golvet vid Melinas fötter. Melina berättar historien om hur Silas kom att bo med dem för många år sedan, omplacerad efter vanvård och misär i hans förra hem. Vi samtalar kring hennes tidigare yrke som fysioterapeut, som hon berättar att hon älskade. Lite förundrad kan jag inte låta bli att fråga varför hon valde att säga upp sig från ett yrke som hon älskade. 

Hon svarar:
"Jag blev sjuk. Smärtor i lederna hade jag haft länge, men efter mitt fjärde barn (2012) blossade sjukdomen upp ordentligt.
2014 sökte jag äntligen hjälp för mina besvär med lederna och kom i kontakt med reumatologen. Jag fick diagnosen Psoriasisartrit. Jag fortsatte gå till jobbet, för att hjälpa andra, trots egna smärtor dagligen som jag sällan pratade högt om.
Jag älskade verkligen mitt jobb och känslan av att kunna hjälpa andra gav mig stor tillfredsställelse. Jag var dock inte lika duktig på att ta hand om mig själv. Jag lyssnade inte till kroppens signaler om att sluta pressa mig så hårt hela tiden. Till och med när jag hade diskbråck i nacken och en frozen shoulder, med outhärdliga smärtor, gick jag till jobbet varje dag.
En dag på hösten 2015 satt jag på jobbet och tårarna bara rann. Jag var så trött att jag inte orkade lyfta mina armar, och när jag skulle försöka ringa min man för att komma och hämta mig så kom jag inte ihåg hur jag skulle använda telefonen. Då var det stopp och jag fick diagnosen utmattningssyndrom med sekundär depression. Jag blev sjukskriven." 

Melina suckar och tar en paus. Hon är tårögd och det märks att det är jobbiga minnen. "Känslan av misslyckande var enorm" säger hon. Hur gick det sedan? undrar jag. Melina fortsätter:

"De närmaste 5 åren därefter var jag sjukskriven i olika omfattning och kunde fortfarande jobba deltid, men 2018-2020 var jag helt sjukskriven med enorm trötthet och besvär med smärtor. Min reumatiska sjukdom var svår att få under kontroll och jag testade många olika behandlingar under de här åren. Tyvärr hade sjukdomen hunnit angripa många av mina stora leder som fått bestående skador. Trots smärtan så var det den enorma hjärntröttheten som handikappade och begränsade mig mest. Efter att ha känt mig smart och duglig hela livet så var det en enorm sorg att känna mig dum, trög och oduglig." Melinas ansiktsuttryck ändras och hon får en gnista i ögonen när hon fortsätter att berätta: 
"Men, inget ont som inte för något gott med sig!
Under dessa år blev min kreativitet och min konst räddningen! Jag har alltid varit kreativ och konstnärlig, men nu fick jag plötsligt tiden att utforska min kreativitet på allvar. Jag blev beroende av att skapa konst och det blev min terapi. Jag var som allra lyckligast när händerna var täckta av färg. Jag började dela med mig av mitt skapande på sociala medier och det blev en ny typ av bekräftelse. Innan fick jag bekräftelse från patienterna jag hjälpte, nu fick jag bekräftelse från följare och andra kreativa. Jag kände att jag kunde hjälpa andra igen, men nu genom att inspirera med min konst. Jag blev publicerad flertalet gånger i en engelsk tidskrift och att mina projekt flera av dessa gånger hamnade på omslaget gav mig självförtroende. Under denna tid föddes drömmen om att kunna tjäna tillräckligt med pengar på mitt konstnärskap för att kunna vara hemma på heltid. Att kunna styra min egen tid och anpassa mig efter dagsformen. Att ha tid att göra de saker jag älskar, vilket förutom att skapa konst är trädgårdsarbete och att ha tid och ork för familjen och kunna finnas tillgänglig för mina barn."

Vi blir avbrutna av Melinas dotter, 13-åriga Elvira, som kliver in i ateljén efter att ha kommit med bussen hem från skolan. Elvira har nyligen börjat i högstadiet och har bytt skola. Melina frågar lite snabbt hur dagen har varit, uppmuntrar henne att gå in i huset och ta något att äta och att de får prata mer senare. Melina vänder sig mot mig igen med ett leende på läpparna. "Det här är det bästa med att jobba hemifrån", säger hon.

Melina är en uttrycksfull, varm och färgstark person. Hon gestikulerar mycket när hon pratar och hennes ansikte berättar precis vad hon känner och växlar snabbt mellan tårar och glädje. Vi samtalar om hennes karriär som konstnär och hon bekräftar att hon tjänar tillräckligt med pengar för att de ska klara sig bra. Det finns inget överflöd av pengar, men hon är noga med att poängtera att hon ändå känner sig rikare än någon gång tidigare i livet. Efter att ha hört henne berätta om svårigheterna med sjukdom, att sluta ett jobb som hon utbildat sig till och älskat och att nu träffa henne strålande lycklig som erkänd konstnär och designer i hennes vackra och omtalade ateljé, så kan jag inte låta bli att undra hur det gick till. Så min nästa fråga blir "Hur gjorde du det?" Melina tar ett djupt andetag och börjar berätta:

"Min känsla av att jag behövde en förändring hade vuxit sig starkare och starkare under 2020.
Först väntade jag på att utmattning/depression skulle gå över och att smärtan skulle försvinna.
När så inte var fallet satte jag mitt hopp till läkare och läkemedel. Efter alla behandlingar för min reumatism så kunde jag bara konstatera att kroppen skulle fortsätta vara som den var.
Utmattningen hade krympt mitt liv sakta men säkert, och jag hade plockat bort bit efter bit av mitt liv som jag inte orkade. Jag börjar fundera över min livskvalité när jag inte ens orkade det jag VERKLIGEN ville, dvs umgås med familjen, vara kreativ och att sköta min trädgård.
Så, jag förstod att det kommer an på mig.
Detta var min verklighet, och det jag kunde försöka förändra var sättet jag tänkte kring mitt liv, mig själv och min framtid.

Via en vän kom jag i kontakt med kursen The Master Key Experience. Jag hoppade på, trots viss skepsis, då jag inte hade så mycket att förlora. Kursen var intensiv och aningen överväldigande för min trötta hjärna. I kursen var jag tvungen att formulera tankar kring hur jag ville att min framtid skulle se ut. Det var många väl genomtänkta övningar som vecka efter vecka, sakta men säkert fick mig att tro på, på riktigt tro på, att jag kunde bli vad jag verkligen ville bli. Att det nya liv jag drömde om faktiskt kunde bli verklighet. Kursen gav mig nytt hopp. Därefter började jag sakta ta alla de steg som krävdes för att nå hit, dvs läsa på om att starta företag, börja jobba på en websida, tänka ut vilka olika typer av aktiviteter som skulle rymmas i företaget och hur det skulle inbringa tillräcklig inkomst för att vi skulle klara oss bra. Som jag sa tidigare så har mitt mål aldrig varit att tjäna massvis med pengar. Mitt mål i livet har varit att bli en bra mamma, att ha djur och att leva i samklang med naturen och att göra nytta, göra skillnad. 

Nu kan jag göra det!
Genom försäljning här i ateljén, genom kursverksamhet och försäljning i min on-linebutik så klarar vi att täcka våra omkostnader fint. Genom att vara mer självförsörjande på grönsaker, ägg och att ha tiden att baka eget bröd och laga mer mat från grunden så kapar vi också kostnader för hushållet.

Mitt behov av att hjälpa andra får jag väl mött nu också, bara på ett annat sätt än när jag jobbade på sjukhuset. Att få hjälpa någon att hitta det perfekta konstverket till sitt hus gör mig så glad. Att hjälpa kursdeltagarna i mina kurser i mixed media att utforska sin egen kreativitet ger mig stor tillfredsställelse. Att andra kreativa människor använder de produkter jag har designat för att skapa sin egen konst gör mig lika stolt varje gång jag ser det. Att jag kan vara en närvarande mamma och hjälpa mina barn med små och stora saker i vardagen är sann lycka. Jag känner mig så lyckligt lottad och rik!"

Melina strålar av lycka när hon berättar om sitt liv som konstnär.
Jag tackar henne så mycket för samtalet och känner mig glad och inspirerad. När jag sitter i bilen på väg tillbaka till redaktionen så kan jag inte låta bli att tänka på uttrycket " När livet ger dig citroner, gör lemonad". Det uttrycket passar så väl in på Melina. Trots svårigheter så har hon valt att göra det bästa möjliga av sina förutsättningar, valt sin passion och fått det att fungera. Jag vet att vi kommer ses snart igen eftersom jag blev förälskad i en av tavlorna på väggen där i hennes ateljé och vet precis var i mitt hus den ska hänga.

Martin Martinsson för Gefle Dagblad

English version

Gefle Dagblad, 28th August 2025

Melina changed careers in the middle of her life to follow her passion

I sit with Melina in her studio in Gävle.
The studio is adjacent to their home and is a converted part of the house. It is bright with large windows facing the garden and the walls are adorned with beautiful art. The atmosphere in her studio is pleasantly bohemian. We each sit in an armchair with a cup of coffee. I have a view of the room that houses several different workstations. She has a large workplace at an angle in one of the corners of the large room, and on the walls above the workbenches is shelf after shelf with colors and different mediums. In the middle of the room is a large table where the paint stains on the table surface testify to creativity. A wall in the studio is covered with bookshelves that hold her stock of stamps, stencils, paper and other items that she sells, here or in her online store. Everything sold in the studio or online is created or designed by herself.

In a corner of the studio there is a nice and comfortable sitting area where we now sit and chat over our coffee. A gray-striped cat lies and sleeps in the armchair between us, a black cat lies on the windowsill and looks out at the birds in the trees towards the front of the house, and the dog Silas lies on the floor at Melina's feet. Melina tells the story of how Silas came to live with them many years ago, relocated after neglect and misery in his former home. We talk about her previous profession as a physiotherapist, which she says she loved. A little puzzled, I can not help but ask why she chose to resign from a profession she loved.

She answers:

"I became ill. I had had joint pain for a long time, but after my fourth child (2012) the disease flared up considerably. In 2014, I finally sought help for my problems with the joints and got in touch with the rheumatologist. I was diagnosed with Psoriatic Arthritis. I continued to go to work, to help others, despite my own daily pains that I rarely talked about loudly.
I really loved my job and the feeling of being able to help others gave me great satisfaction. However, I was not as good at taking care of myself. I did not listen to the body's signals to stop pushing myself so hard all the time. Even when I had a herniated disc in my neck and a frozen shoulder, with unbearable pain, I went to work every day.
One day in the fall of 2015, I was sitting at work and the tears just flowed. I was so tired that I could not lift my arms, and when I would try to call my husband to come and pick me up, I did not remember how to use the phone. Then there was a stop and I was diagnosed with fatigue syndrome with secondary depression. I was taken off sick. "

Melina sighs and takes a break. She is teary-eyed and it is noticeable that these are difficult memories. "The feeling of failure was enormous," she says. How did it go then? I wonder. Melina continues:

"For the next 5 years after that, I was on sick leave to varying degrees and could still work part time, but from 2018-2020 I was completely on sick leave with enormous fatigue and discomfort with pain. My rheumatic disease was difficult to get under control and I tested many different treatments during these years. Unfortunately the disease had had time to attack many of my major joints that suffered permanent damage. Despite the pain, it was the enormous brain fatigue that handicapped and limited me the most. After feeling smart and capable all my life it was a huge sadness to feel stupid, sluggish and incompetent. " 

Melina's facial expression changes and she gets a spark in her eyes as she continues to tell:

"But, nothing bad that does not bring something good with it!
During these years, my creativity and my art became the salvation! I have always been creative and artistic, but now I suddenly had the time to seriously explore my creativity. I became addicted to creating art and it became my therapy. I was happiest when my hands were covered in paint. I started sharing my creations on social media and it became a new kind of confirmation. Before I got confirmation from the patients I helped, now I got confirmation from followers and other creatives. I felt I could help others again, but now by inspiring with my art. I was published several times in an English magazine and the fact that my projects several of these times ended up on the cover gave me confidence. During this time, the dream was born of being able to make enough money on my art to be able to be at home full time. To be able to control my own time and adapt to the daily form. To do the things I love, which in addition to creating art is gardening and to have time and energy for the family and be able to be available to my children. "

We are interrupted by Melina's daughter, 13-year-old Elvira, who steps into the studio after taking the bus home from school. Elvira has recently started high school and has changed schools. Melina quickly asks how the day has been, encourages her to go into the house and have something to eat and that they can talk more later. Melina turns to me again with a smile on her face. "This is the best thing about working from home," she says.

Melina is an expressive, warm and colorful person. She gestures a lot when she talks and her face tells exactly what she feels and quickly switches between tears and joy. We talk about her career as an artist and she confirms that she earns enough money for them to do well. There is no abundance of money, but she is careful to point out that she still feels richer than ever before in life. After hearing her talk about the difficulties of illness, to quit a job that she trained for and loved and to now meet her radiantly happy as a recognized artist and designer in her beautiful and talked about studio, I can not help but wonder how it happened. So my next question is "How did you do that?" Melina takes a deep breath and begins to tell:

"My feeling that I needed a change had grown stronger and stronger by 2020.

At first I waited for exhaustion / depression to pass and for the pain to go away.

When that was not the case, I put my hopes in doctors and medicines. After all the treatments for my rheumatism, I could only state that the body would continue to be as it was.

Exhaustion had shrunk my life slowly but surely, and I had removed piece by piece of my life that I didn´t have the energy for any longer.
I start thinking about my quality of life when I did not even have the energy for the things I REALLY wanted, ie spend time with the family, be creative and take care of my garden.

So, I understand that it's up to me.

This was my reality, and what I could try to change was the way I thought about my life, myself and my future.

Via a friend I came in contact with the course The Master Key Experience. I jumped on, despite some skepticism, as I did not have much to lose. The course was intense and a little overwhelming for my tired brain. In the course I had to formulate thoughts about what I wanted my future to look like. There were many well-thought-out exercises that week after week, slowly but surely made me believe, really believe, that I could become what I really wanted to be. That the new life I dreamed of could actually come true. The course gave me new hope. Then I slowly began to take all the steps required to get here, ie read about starting a business, start working on a website, think out what different types of activities would be accommodated in the company and how it would bring in sufficient income to we would do well. As I said before, my goal has never been to make lots of money. My goal in life has been to become a good mother, to have animals and to live in harmony with nature and to do good, to make a difference.

Now I can do it!

Through sales here in the studio, through course activities and sales in my online store, we are able to cover our expenses nicely. By being more self-sufficient in vegetables, eggs and having the time to bake your own bread and cook more food from scratch, we also cut costs for the household.

My need to help others is well met now as well, only in a different way than when I worked at the hospital. Helping someone find the perfect work of art for their house makes me so happy. Helping the course participants in my mixed media courses to explore their own creativity gives me great satisfaction. That other creative people use the products I have designed to create their own art makes me just as proud every time I see it. That I can be a present mother and help my children with small and big things in everyday life is true happiness. I feel so lucky and rich! "

Melina radiates happiness when she tells about her life as an artist.

I thank her so much for the conversation and feel happy and inspired. When I sit in the car on the way back to the editorial office, I can not help but think of the expression "When life gives you lemons, make lemonade". That expression fits so well with Melina. Despite difficulties, she has chosen to make the best of her conditions, chosen her passion and made it work. I know we will see each other again soon because I fell in love with one of the paintings on the wall there in her studio and know exactly where in my house it should hang.

Martin Martinsson for Gefle Dagblad